Adjö Muffin

Under hösten hör det till att vi ska få ta del av kultur i form av teater. Den här terminen har eleverna i årskurserna F-3 fått se teaterpjäsen ”Adjö Muffin”. Det är en av Scenkonst Sörmlands årliga skolproduktioner. 

Pjäsen handlar om marsvinet Muffin som ser tillbaka på sitt liv. Det har varit ett liv fyllt av äventyr, lurviga små marsvinsbarn, mandlar och gurkor. Nu är Muffin gammal och trött. Pojken i pjäsen, som är Muffins ägare, skriver brev till sitt marsvin. Han vet att när marsvin blir gamla så kan de dö. 

Adjö Muffin är en musikteater för barn. Den handlar om ett älskat husdjur som dör. Pjäsen berättas ur barnets perspektiv. Med humor och värme tar föreställningen upp de stora frågorna om livet.

Föreställningen engagerade och fängslade barnen. De hade många frågor och funderingar och vi diskuterade därför ämnet i klassen efteråt. De flesta elever  beskrev pjäsen som bra men mycket sorglig.

Nya brevvänner!

När jag var liten hade jag många brevvänner. Jag kommer så väl ihåg känslan när jag öppnade postlådan och såg ett tjockt brev i någon fin pastellfärg som låg där och väntade på mig. Jag sparade alla mina brev i en pärm och den pärmen finns fortfarande kvar i mitt barndomshem. 

Den här terminen har örnarna också påbörjat en karriär som brevskrivare. Vi har nämligen skaffat oss brevvänner i Finland. Varje elev i örnklassen har fått en egen brevvän som går i årskurs tre i Zacharias Topelius skola i Helsingfors. 

Hittills har vi hunnit skriva en omgång brev till Helsingforsbarnen. Såhär såg det ut när vi fick vårt första svarsbrev från dem! Ivern och spänningen var påtaglig, oj oj så det är roligt att få en alldeles egen brevvän! Vad hade de skrivit? Vad ville de veta om oss?

Roligt att lära känna nya personer! Dessutom finns det ju chans att träffa sin brevvän i verkligheten på årskurs fem - då åker ju örnarna iväg till Finland för att tävla i Stafettlarnevalen! 

Men innan dess ska vi skriva många fler brev! Ha en fin vecka!

Välkommen kära höst!

"Det glimmar i guld och i klaraste rött, 

det prasslar så sakta i parken,

ty hösten är kommen och almar och lönn,

de fälla nu bladen till marken.

Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt

vi väva ett täcke så varmt och tätt,

vi väva ett täcke åt marken."        

(Elsa Beskow)

I NO behandlar vi för tillfället växternas värld. Såhär såg det ut häromdagen när Ugglor och Örnar höll på att undersöka biotoperna (naturtuperna) kring skolan. Tanken var att vi skulle till Hjorthagen, men eftersom de just under SO-lektionen höll på att skjuta bort sjuka hjortar fick vi ändra på planen och undersöka träden vid Midsommarängen istället. 

Hösten är verkligen här nu och vi välkomnar den med öppna armar!

Ha en fortsatt fin vecka! 

Fanny och Örnarna

Forntiden

På SO har vi de senaste veckorna inlett det spännande temat om forntiden - människans första historia. Forntiden brukar delas upp i olika åldrar, stenåldern, järnåldern och bronsåldern. 

Syftet med temat är naturligtvis att eleverna skall utveckla sin kunskap om forntiden, men också att de skall få möjlighet att utveckla förmågan att kunna använda tidsbegrepp och tidslinjer samt att de skall kunna se hur människans uppfinningar och idéer har format människan och den tid vi lever i idag.

Under en fick vi plötsligt besök av den spännande nomaden Sten. Han berättade om  hur han flyttade runt till ställen där han kunde hitta mat, hur han jagade och hur han och hans vänner ritade hällristningar. Han berättade även om sin familj bestående av brodern Bark och systern Flisa och vad de brukar äta. Det var ett roligt och intressant möte! :)

Detta tema kommer att fortsätta i flera veckor framöver, så ni kommer säkert att få flera forntidsuppdateringar vartefter. Temat kommer även att integreras i andra ämnen som t.ex. bild och svenska.

Ha en fortsatt skön vecka!

Fanny och Örnarna

Programmera mera!

En av sakerna jag älskar med att arbeta på Gripsholmsskolan är att jag har både de bästa eleverna och de roligaste kollegerna! Titta vad som mötte mig i klassen en måndag! En robot! 

Det var programneringsläraren Simon som stod i klassrummet och väntade på eleverna! Tänk vilket engagemang att förvandla sig själv till en robot! Mycket uppskattat hos elever (och lärare) kan jag tala om! Heja Simon! 

Tummen upp för den påhittiga roboten! 

Det blev en lektion barnen sent kommer att glömma... Tur att roboten var snäll :)